Min väg till keramiken började av en slump 2021. På en sammankomst lärde jag känna en person som berättade att han hade en liten keramikverkstad i Helsingborg. Han sa att jag var välkommen att komma förbi och prova på att dreja någon gång. Redan dagen därpå stod jag utanför hans verkstadsdörr.

Efter min första kväll vid drejskivan gick jag hem och beställde en egen. Dagen efter hämtade jag den och återvände till verkstaden med en ödmjuk fråga: om jag fick ställa in min drejskiva där och lära mig keramiken från grunden. Som tur var blev svaret ja.

Det som började som nyfikenhet blev snabbt en passion. Jag blev så uppslukad av leran att jag valde att hoppa av mina studier vid Malmö universitet för att satsa helhjärtat på keramiken.

Sedan dess har jag arbetat uteslutande i porslin. Det är ett material som fortsätter att fascinera mig – starkt och skört på samma gång, tekniskt krävande och med en naturlig lyster som jag vill låta stå i centrum. Jag försöker arbeta så återhållsamt som möjligt och låta porslinet tala för sig självt. Därför lämnar jag mina vaser oglaserade och använder endast en transparent glasyr på mina bruksföremål. För mig handlar det om att framhäva materialets egna egenskaper snarare än att dölja dem bakom glasyr eller dekoration.

Mitt arbete har lett till samarbeten med flera Michelinrestauranger i Stockholm, utställningar på Krapperups Konsthall och Höganäs Museum samt ett samarbete med Ernst Billgren.

Jag ser inte porslin som ett material man blir fullärd inom. Tvärtom tror jag att det alltid finns mer att upptäcka, och det är just det som gör det så inspirerande att arbeta med. Samma nyfikenhet som fick mig att knacka på dörren till en liten keramikverkstad i Helsingborg är fortfarande det som driver mig varje dag. Jag hoppas aldrig känna mig färdig – det finns alltid en ny form, en ny teknik eller en ny idé att utforska.